Pimpa min hylla

Pimpa min hylla

.............................................................................

[Böcker] [Film] [Musik] [Recept & Mat] [admin]

.. lite kort om oss ............................................................................................................
PMH är bara en ytterst anspråkslöst blogg. PMH drivs för tillfället av två boknördar - en lärare och bibliotekarie. Gudrun Sjödén, glasögon, sandaler och koftor är här välrepresenterade. PMH är till för alla som vill diskutera litteratur, film och musik och kultur rent allmänt. Vill du delta? Maila oss!
..................................................................................................................... välkomna ..

Malin @pimpaminhylla.se & Rebecca @pimpaminhylla.se

Terror Firma

VuxenSkapad av Hanna Bjärnlid 11 aug, 2009 07:55

Thomas, Matthew – Terror Firma

När jag väljer en bok på biblioteket så fattar jag mitt beslut väldigt snabbt. Intressant ryggrad? Ut med boken, titta på framsidan, skumma baksidan och inom loppet av 30 sekunder har jag bestämt om jag ska låna boken eller inte. Denna metod har lett mig till både usla böcker jag inte läst klart och helt fascinerande böcker där man vid nästa biblioteksbesök lånar fler av samma författare. Terror Firma var inget undantag men jäklar vilken överraskning den var. Mer böcker som denna åt folket! Spännande science fiction möter samhällssatir och humor, tillsammans bildar de en 400- sidor genialisk och underhållande bok.

Boken utspelar sig i en alternativ verklighet där vi har företag som Yoke Cola, Nanosoft och GNN. I övrigt är världen sig lik med undantag av en sak: alla konspirationsteorier du någonsin läst om är sanna och mer därtill. USA:s regering, EU, FN och resten av världspolitiken (inkluderat historien, världskrigen och allt det där) är bara en fasad (något de inte själva vet förstås). Under ytan kontrolleras världen av The Committee of 300. Kommittén består av den ekonomiska världseliten och de spelar med världen utan skrupler.

I boken får vi bland annat följa den amerikanska, sargade och paranoida krigsveteranen Frank och den engelska alienintresserade tidningsredaktören Dave. De möts, den mörka sanningen börjar krypa fram och ett actionspäckat äventyr utvecklar sig. Mer än så vill jag inte avslöja.

Boken är uppbyggd som ett tredimensionellt pussel (ett vinnande koncept). Du får lite bitar här, lite bitar där följt av innehåll som mot bokens slut bildar ett bisarr och paranoiagivande helhet. Matthew Thomas skriver detaljerat och varje scen är väldigt tydlig. Det är nästan som att se en film spelas framför ögonen medan du läser. Han har ett ordförråd som skulle imponera den mest ointresserade läsare och han fortsätter att häpna med sitt kvicka språk genom hela boken. Innan man kommer in i rytmen behöver man bitvis läsa om rader när man förvirrar bort sig själv bland alla liknelser men efter ett par kapitel är det ren njutning.

Det fanns flera citat i boken jag ville spara och dela med mig men valde till slut det här citatet som fick mig att skratta högt (vilket inte händer ofta). Det avslöjar inget men visar på ett ungefär vad som väntar dig när du börjar läsa.

Becker shook the soldier like he was a large black-and- blue milkshake. ‘That wasn’t the mission! We were meant to be keeping this situation under wraps. When the film of your exploits gets beamed around the world there won’t be a Stone Age tribesman in the Amazonian jungle who doesn’t get to see this! That was about as discreet as a fist up the rectum. You’re a disgrace to your uniform.’

Om du har en uns humor och läsarglädje i dig letar du reda på den här boken och börjar läsa den nu!

  • Kommentarer(5)//www.pimpaminhylla.se/#post22

Patricia Wood - best seller?

VuxenSkapad av Rebecca 28 jul, 2009 14:56
HAR MARKNADEN SÅ DÅLIG SMAK ALLTSÅ?
Det känns verkligen bra att kunna avsluta den här lilla miniserien med en bok som jag verkligen fann läsvärd och underhållande (på det bra sättet.) Den sista boken jag hade i högen av böcker jag läser åt en kollega heter Lottery och är skriven av Patricia Wood. Wood håller på och utbildar sig för att kunna jobba med människor med olika typer av mentala handikapp vilket antagligen är den bidragande faktorn till att boken känns ytterst trovärdig i all sin enkelhet.

Andra böcker i Best Seller? :
Stephanie Gayle – My summer of Southern Discomfort
Meg Cabot - She went all the way
Dixie Cash - Don't make me choose between you and my shoes


___________________________________________________________
2009-06-27
Wood, Patricia – Lottery
(sv. titel: Lyckligt lottad)
[*******]



I am thirty-two years old and I am not a retard. You have to have an IQ numberless than 75 to be retarded. I read that in Reader’s Digest. I am not. Mine is 76.

Perry L. Crandall är en ung man som är mentalt handikappad och som sådan har han varit en outsider hela sitt liv. Övergiven av sin själviska mamma har Perry vuxit upp tillsammans med sin Gram under små omständigheter, men i en familj fylld av kärlek och omtänksamhet. Gram är en rivig kvinna med många lager skinn på näsan. Aldrig för en sekund tvivlar hon på Perrys egna förmåga och genom hårt arbete utrustar hon honom med det viktigaste sakerna i livet: ord och ett språk, självförtroende och förmåga att älska förbehållslöst. Det är hennes enträgna kamp för sin sonson som gör att Perry är kapabel att ta hand om sig själv när Gram en dag dör.

Gram had a hard time getting Gramp’s Social Security death benefits. I thought it was cool you got a prize for dying, but it was very hard to collect.

Helt ensam är dock inte Perry. Han är begåvad med de två bästa vännerna i världen - Gary som äger affären där Perry jobbar och Keith, en medarbetare som är något av en alkoholiserad, kringströvande slusk. Både Gary och Keith ser Perry för den fantastiska unga man han är och är beredda att hjälpa honom att hitta sin egen väg. Och sen finns ju Cherry förstås…

Keith is older and bigger than me. I do not call him fat because that would not be nice. He cannot help being older. I can always tell how old people are by the songs they like. For example, Gary and Keith like the Beatles, so they are both older than me. Gram likes songs you never hear any more, like “Hungry for Love” by Patsy Cline and “Always” by somebody else who is dead. If songs you like are all by dad people, then you are really old.
I like every kind of music. Keith does not. He goes crazy when Manuel messes with the radio at work.
“Who put this rap crap on? Too much static The reception is shit. Keep it on Oldies but Goodies.” Keith has to change it back with foil and a screwdriver because of the reception. Static is when somebody else plays music you do not like and you change it because of reception.

En dag vinner Perry 12 miljoner dollar på ett lotteri och från att ena dagen ha varit utstött och föraktad blir han över en natt mycket populär och eftertraktad. Särskilt bland sina syskon-kusiner som vädrar möjligheter att enkelt utnyttja Perry och lägga beslag på hans pengar. Med hjälp av sina vänner och med Grams visdomsord ringandes i öronen kämpar Perry nu för sin frihet och rätt att få vara sin egen individ.

I have a toilet, sink , and a shower, but no tub. That is okay. I do not like bathtubs because that is where they put murdered people on TV.

Patricia Wood har skrivit ett mycket finstämt och kärleksfullt porträtt av Perry L. Crandall, L för Lucky, och det är svårt att inte bedåras av honom eller att falla för denna charmiga, roliga och mycket varma berättelse. Wood balanserar sin historia skickligt och undviker de flesta gropar på vägen som en sämre författare oundvikligen skulle trampat snett i. Med några få undantag blir Wood aldrig för sentimental eller för grafisk och boken är dessutom fylld med en härlig humor som ofta lockar till skratt.

Lottery är något för lång och skulle mått bra av en trimmning. Wood lyckas också, som ganska många amerikanska författare inom underhållningsgenren, att komplicera till sin historia onödigt mycket som om hon inte litar på att den har tillräckligt med inneboende drama i sig ändå. En del av persongalleriet är allt för schematiskt tillyxat och allt för svartvitt, men då Wood tecknar ett mycket finstämt och trovärdigt porträtt av Perry är det lätt att förlåta henne de bristerna som boken har.

På det hela taget är Lottery väl värd att lägga sin tid på. Språket är lätt och historien fängslande. Det är en bok som alla kan läsa med behållning, så väl unga som gamla, män som kvinnor. Det är en bok som många borde läsa. De fördomar som Perry möter i sin fiktiva värld existerar i än högre grad i vår verkliga värld. Wood visar med sin bok att har vi vilja och förmåga att se människor för vad de är så kommer vi upptäcka den inneboende kraft som alla besitter och som om den tillåts blomma ut och ges möjligheter att växa och utvecklas bara kan berika vår värld oavsett vilka förutsättningar vi ges vid födseln. Det här är en riktig må-bra-bok när den är som bäst.

(Rebecca)

  • Kommentarer(0)//www.pimpaminhylla.se/#post19

Flickvännen av Karolina Ramqvist

VuxenSkapad av Malin 11 jul, 2009 16:18

Priset man betalar

Karin går i sitt hus och genom hennes ögon följer läsaren hennes liv – eller vad det nu ska kallas. Huset har hon fått av sin pojkvän John, som en säkerhet. John är ingen vanlig man, han har inget vanligt yrke. Han förtjänar sitt levebröd på brott och det ger stora pengar. Pengar som gör att Karin kan leva ett bekymmersfritt liv utan att behöva arbeta för att försörja sig. Tiden Karin får genom att slippa arbeta använder hon till att gå runt i sitt hus och ut med hunden. Hon gör i stort sett ingenting förutom att städa ibland, för att ha något att göra. De enda personer Karin umgås med är mannens kriminella kollegors flickvänner. Hennes familj och andra kompisar har glidit ut ur hennes liv på grund av pojkvännens karriärval. Karins och väninnornas huvudsakliga sysselsättning är att vänta på att deras män kommer hem. Väntan på männen genomsyrar hela boken. Ständigt beredda väntar de, uppklädda och uppfixade till tänderna.

Tomheten ekar över sidorna precis som den ekar i Karins inre. Trots att hon hela tiden tänker på sin pojkvän och på de val hon gjort skyr hon att gräva djupare i skälet till sitt val. Ibland spricker fasaden och hon konfronteras med det pojkvännen gör men fort fort trycker hon undan det och säger att det är detta hon vill. Hon säger att hon älskar John och är beredd att betala priset. Han tar ju hand om henne.

Boken är otäck, riktigt otäck trots att inte särskilt mycket händer. Dramatiken ligger under ytan. Den ställer frågor om villkoren för kvinnor och män. Frågorna som ställs är inte bara giltiga i den värld Karin lever i. Några svar gives dock inte.

Om man ska läsa den? Definitivt, trots att den ger en äcklig smak i munnen. Det är lätt att döma huvudpersonen, vilket författaren inte gör. Men om man tänker ett steg till....så inser man att Karins verklighet inte är så annorlunda som man skulle vilja att den var.

  • Kommentarer(0)//www.pimpaminhylla.se/#post13

Kirino, Natsuo - Out

VuxenSkapad av Hanna Bjärnlid 09 jul, 2009 09:45

Sista delen av tre små sammanfattningar



Nu kan jag officiellt meddela att jag älskar japanska författare, Haruki Murakami är underbar men nu har jag upptäckt Natsuo Kirino, en författare jag kommer att fortsätta läsa. Det är något med den japanska berättarstilen som är helt unik och otroligt förtrollande.

Out handlar om en grupp av fyra kvinnor som jobbar nattskiftet på en lådlunchfabrik i Tokyo. Masako, Kuniko, Yoshie och Yayoi, var och en har en egen historia, hur än ditt liv ser ut, är deras värre. Masako har ingen relation med sin man och sin son, som hon inte pratat med på över ett år. Kuniko är fåfäng och spenderar pengar hon inte har på allt vilket satt henne i en lånsmörja inte ens Lyxfällan skulle kunna lösa. Yoshie är ensamstående mamma till en bortskämd dotter och omhändertagare till sin paralyserade svärmor hon avskyr. Yayoi är mor till två små pojkar och fru till en otrogen, våldsam och spelberoende man.

Historien börjar när Yayoi ”in the spur of the moment” stryper sin man när han kommer hem en kväll. Desperat vänder hon sig till Masako, vad ska hon göra med kroppen? Masako går med på att göra sig av med kroppen och övertyger (med mer eller mindre okej medel) även Yoshie och Kuniko att hjälpa till. I Masakos badrum styckar de kroppen och lägger varje del i svarta säckar som de bestämmer att de ska strö ut i sophögar runt om i Tokyo. Kunikos dumhet och slarv slutar med att kroppsdelar hittas. Men trots det ser allt ut att gå bra, speciellt när en klubbägare, som tidigare varit dömd för mord, misstänks. Det är först när klubbägaren släpps ur häktet och han börjar lista ut vem den egentlige mördaren en som kvinnorna får smaka på det de gett sig in på.

Det tog mig tre dagar att läsa ut den här ca 600 sidor romanen, du kommer inte vilja lägga ifrån dig den. Historien och karaktärerna suger in dig i deras värld och när du väl, med mycket motstånd, lägger ifrån dig boken kommer dina tankar vandra iväg till Tokyo och kvinnorna. Fantastisk bok och ett bra alternativ till alla usla deckare där ute, läs den NU!


_________________________
edit: Satte boktitel/författare som ämne för att posten lättare ska hittas. [admin]

  • Kommentarer(1)//www.pimpaminhylla.se/#post12

Kington, Miles - How Shall I Tell the Dog?

VuxenSkapad av Hanna Bjärnlid 08 jul, 2009 10:07

Del två av tre små sammanfattningar



Vet du vem Miles Kington är? Jag hade aldrig hört talas om honom. Anledningen att jag lånade boken var alla otroligt berömmande kommentarer på baksidan av boken. Den skulle tydligen få mig att gråta av skratt osv osv så givetvis ville jag läsa den, vad den handlar om visste jag förstås inte. Om du vet vem Miles Kington var (han dog i bukspottskörtelcancer 2008) så lär du verkligen uppskatta den här boken. Vet du inte så är den bara underhållande helt enkelt för att Miles var en väldigt bra och rolig skribent.

Boken består av brev som Miles skrev till sin agent Gill (kan minnas fel namn). Miles har ganska nyligen fått veta att han har cancer och har ungefär ett år att leva. I breven diskuterar han den sista boken han ska skriva. Givetvis visste Miles redan från början att de brev han skrev skulle bli just hans sista bok. Men det är rätt underhållande och med humor skriver Miles om sin cancer och delar av sitt liv. Lättläst och underhållande för de flesta helt enkelt.





_________________________
edit: Satte boktitel/författare som ämne för att posten lättare ska hittas. [admin]

  • Kommentarer(1)//www.pimpaminhylla.se/#post10

Brown, Dan - Angels and Demons (Änglar och Demoner)

VuxenSkapad av Hanna Bjärnlid 07 jul, 2009 09:46

Del ett av tre små sammanfattningar


Jag har känt mig rätt skyldig för att jag inte bidragit till denna geniala sida (jag registrerade mig trots allt) men nu kände jag att det var dags. Så nu blänger jag på läraren... jag hann först! *skrattar triumferande*

Dock måste jag påpeka att några geniala boksammanfattningar kommer inte att komma från mig, jag har varken tiden eller språket att ens komma i närheten av Rebeccas fyndiga och underhållande recensioner.

Jag skulle vilja förklara mig i ett par rader innan vi går vidare till mina böcker. Så här är det; när man väljer att läsa en bok så bör man välja bok utefter vad man är vill få ut av den. Vill du bli underhållen? Vill du förändra din syn på livet? Vill du fly verkligheten?
För mig är det superviktigt att jag ska vilja plocka upp boken och läsa ett till kaptiel. Bara Gud vet hur många gånger jag börjat tvinga i mig böcker och slutat läsa efter en fjärdedel eller så för jag helt enkelt inte orkar plocka upp den igen. Så regel nummer ett för en bok är att göra mig intresserad snabbt. Boken kan vara usel men fortfarande hålla mig intresserad på ett eller annat sätt så hur bra boken är har inget med det här att göra. Så de böcker jag recenserar här har uppenbarligen klarat regel nummer ett.
Här kommer den första lilla sammanfattningen av de tre senaste böckerna jag läst.


Jag börjar med att fråga, funderar du på att se filmen? Se den inte innan du läst boken är allt jag begär. Eller om du väljer att se filmen och inte läsa boken, så döm inte historien eller Dan Browns kreativitet efter filmen. Nu är det så att Dan Browns kreativitet är helt okej, det här en tjock bok varav ca 30% skulle kunna tas bort och vi skulle inte sakna det. Men boken tråkar inte ut dig, den tråkade i vilket fall inte ut mig och jag ville inte lägga ifrån mig den trots att man emellanåt kunde lista ut vad som skulle hända.
Robert Langdon en medelålders professor religös symbolik vid Harvard. Robert är en ganska genomskinlig och halvtråkig karaktär men sympatisk på sitt sätt. Boken utspelar sig under 24 timmar och den börjar när Robert får ett samtal från en okänd man en väldigt tidig morgon. Utan några förklaringar blir han berordrad att genast flyga ut till CERNs huvudkontor i Schweiz. Efter en övernaturligt snabb flygning med något slags framtidens jetplan landar han i Schweiz för att möta Maxmillian Kohler, "the boss" på CERN. Efter några tröga kapitell börjar spänningen. Leonardo Vetra, en framstående fysiker och präst har blivit mördad och från hans kontor har en behållare med okänd substans stulit. Efter lite snokande hit och en inflygning av en vacker italiensk kvinna dit får vi veta att behållaren som stulits innehåller antimateria i en mängd tillräckligt för att spränga ett mindre land. Det mindre landet i åtanke är Vatikanen. Vem ligger bakom? The Illuminati. Resten får ni reda på i boken. Läs den i sommar när ni är uttråkade, trots tjockleken går den lekande snabbt att läsa på grund av korta kapitel. Njut av en underhållande historia och Dan Browns medelmåttiga språk.

Kommande: Out (Natsuo Kirino) och How Shall I Tell The Dog? (Miles Kington)



_________________________
edit: Satte boktitel/författare som ämne för att posten lättare ska hittas. [admin]

  • Kommentarer(1)//www.pimpaminhylla.se/#post9

Stephanie Gayle - best seller?

VuxenSkapad av Rebecca 27 jun, 2009 22:57


HAR MARKNADEN SÅ DÅLIG SMAK ALLTSÅ?
Nu har jag avslutat bok tre i högen med böcker jag läser åt min kollega och jag vet inte vad jag ska tycka riktigt. Till skillnad från de tidigare två böckerna är den här faktiskt rätt välskriven. Ja, allt är relativt förstås. Nu återstår bara en bok och jag har sparat den jag tror är bäst till sist...

Andra böcker i Best Seller? :
Meg Cabot - She went all the way
Dixie Cash - Don't make me choose between you and my shoes


___________________________________________________________

2009-06-27
Gayle, Stephanie – My summer of Southern Discomfort
[*****]

Ordvitsen i titeln var det jag föll för när jag valde böcker i kollegans kasse. Den kändes lite rolig och i kombination med ett skönt Chic Flic-omslag så blev jag övertygad.

Som framgångsrik advokat på en stor och välrenommerad firma i New York får Natalie Goldberg alla att höja på ögonbrynen när hon lämnar allt för att flytta till en "håla" i Georiga och börja jobba som åklagare. Detta skulle inte vara en chic-litt om det inte var en olycklig kärleksaffär som fått henne att huvudstupa ta sitt pick och pack och dra från storstan och mycket riktigt - Natalie har stulat till det för sig.

Men någonstans här så tar chic-litten slut. Jag är ganska överraskad över boken. Den handlar väldigt lite om romantik, kärlek eller sex. Det här är snarare en sorts utvecklignsroman i lättviktsklassen. Natalie gör så väl en yttre, som en inre resa, och det är den vi får följa med på. Och den är underbart befriad från manlig påverkan/inverkan. Det är Natalie som står i centrum helt klart. I jämförelse med de andra böckerna jag läst här så är det en frisk fläkt. Natalie är en stark kvinna som verkligen är en stark kvinna!

Rent språkligt är My Summer of Southern Discomfort också betydligt mer välskriven och befriad från de allra värsta klyschorna. Berättelsen flyter på bra om än allt för långsamt ibland. Gayle låter sin karaktär få ta plats. Emellanåt ramlar hon dock igenom och ger oss de mest konstiga, och totalt onödiga, beskrivningar av händelser utan större relevans.

Gayle faller också i den nu för tiden allt för vanliga fällan att författaren försöker etablera sina karaktärers klass med uppräkningar vadd e äter eller klär sig i. I stället för att låta karaktärerna prata för sig själva ägnar författarna åt name dropping. Personligen tycker jag att det är billigt och helt kontraproduktivt.

"Wine and cheese and crackers for dinner. The wine is
Chorey-Les-Beaune 'Vieilles Vignes' Dubois, a vintage
recommended by Lacey who dated a sommelier from
Le Cirque. The cheese is Brie de Meaux, from Anne's
Organics on the corner of Third and Cherry.
The crackers are Ritz"
(My Summer of Souther Discomfort - Stephanie Gayle)

Som tur är förekommer det inte så flitigt så det är möjligt att förlåta Gayle de litterära övertrampen.

På det hela taget var det en angenäm lässtund när den varade, men det är knappast en historia jag lär tänka på länge och Natalie är redan på väg ut ur hjärnan för att inte ta upp värdefull plats som förtjänas bättre av andra karaktärer i andra böcker.

(Rebecca)

  • Kommentarer(0)//www.pimpaminhylla.se/#post4

Meg Cabot - best seller?

VuxenSkapad av Rebecca 25 jun, 2009 16:08


HAR MARKNADEN SÅ DÅLIG SMAK ALLTSÅ?


Med viss tveksamhet fortsatte jag med min kollegas böcker. Jag ska inte gnälla för mycket. Jag läser dem frivilligt trots allt och ibland är att läsa en dålig bok som att ha en lös tanden - det går inte att låta bli att peta på den. De måste dock vara dåliga på helt rätt sätt...

Andra böcker i Best Seller?:
Stefanie Gayle - My summer of southern discomfort
Dixie Cash - Don't make me choose between you and my shoes


___________________________________________________________

2009-06-22
Cabot, Meg – She went all the way
[**]

Lou är en manusförfattare i Hollywood som precis har åtnjutit stora framgångar och nu står på höjden av sin karriär. Hennes liv skulle kunna klassas som perfekt om det inte vore för att hennes pojkvän, skådespelaren Bruno di Blase, nyligen har övergivit henne för att gifta sig med Greta Woolstone, och om hon inte just nu var på väg till Alaska med Jack Townsend, en man hon hatar och avskyr.


Jack, hyllad skådespelare och en hunk extraordinär, borde njuta av sin status som en av Hollywoods guldgossar och av kvinnors, vanliga Janes så väl som hans motspelares, tendenser att falla handlöst för honom var helst han dyker upp. Men Jack går runt med en känsla av tomhet och den sista tidens händelser har fått honom att börja fundera över sina val – hans fd flickvän, skådespelaren Greta Woolstone, har precis rymt iväg för att gifta sig med Bruno di Blase och detta har fått hans senaste flickvän att få ett raseriutbrott på ett hotellrum som i vederbörlig ordning demolerades. Till råga på allt är han nu på väg till Alaska med en kvinna han har svårt att tåla, Lou Calabrese.

Som läsare får man antingen sakna många hjärnceller eller vara extremt naiv för att inte förstå att de unga tu får varandra på slutet även om vägen dit självklart är kantad av allehanda problem – de störtar med en helikopter mitt i Alaskas vildmark utan vare sig mat eller passande kläder, de jagas av dödsföraktande män på skotrar som inte verkar gilla Jack, blir beskjutna från höger och vänster, drabbas av snöstorm på snöstorm och allt detta medan de grälar oavbrutet och stoiskt försöker motstå den växande attraktion dem emellan.

She went all the way är behäftad med en rad genre-specifika ”fel”. Det första är de givna, och vid det här laget ack så utslitna och trista, klichéerna. Är det någon som vågar gissa vad Lou har för hårfärg? Att hon dessutom är uppvuxen som yngsta barnet i en polisfamilj och har överlevt fyra äldre bröder är näst intill givet. Oddsen för att Jack inte är en känslig och tänkande kille innanför hans Hollywoodyta och att han nu, trött på det artificiella livet och silikonkvinnorna, längtar efter något med mer substans och en ”riktig” kvinna är helt obefintliga. Och var jag dig skulle jag inte sätta en femtioöring på att Lou, trots att hon är en kompetent kvinna som har omfamnat 2000-talets slogan ”kvinnor kan” och därtill är intelligent och skicklig nog kan skjuta Bad Guys, inte får gråta ut mot Jacks manliga bringa, tagen av hans styrka och berusad av hans höga testosteronhalt.

Vidare är boken på 354 sidor. Den kunde lätt ha bantats ner till hälften om författaren hade tagit bort alla långa, och relativt tråkiga, stycken där de två huvudkaraktärerna går runt och beundrar varandra och/eller hittar på anledningar till varför den andra omöjligt kan vara intresserad av just han/henne. Boken lider av ett allvarligt fall av Days of our lives-sjukan, dvs Lou och Jack fastna i långa sekvenser av grubbleri där en replik som ”jag gillar dig” måste tolkas på värsta möjliga tänkbara sätt i långa tankekedjor innehållande flertalet logiska lapsusar.

Naturligtvis är de flesta karaktärerna i boken obeskrivligt vackra även om författaren gör sitt bästa för att just beskriva det. Jack är, om någon tvivlade på det, knappast bildskön, men har, som riktiga män ska ha, en animalisk charm, en otrolig kropp där hans välskulpterade ända är hans främsta tillgång och han är snygg på det där kraftfulla och lite ruffiga sättet. Lou, å andra sidan, är en oslipad diamant som, trots en stadig och ”hälsosam” diet på godis och stora portioner mat, gömmer en fantastisk och helt naturlig kropp i säckiga kläder och som besitter ögon att drunkna i om bara en riktig man kan få henne att blomma ut ordentligt

Sist, men inte minst, är världen som Jack och Lou befolkar så tillrättalagd att den skulle platsa som tablå på Madame Tussuads vaxkabinett. Alla får exakt det de förtjänar och slutet är en enda lång orgie i lycka och välgång för alla de inblandade på den goda sidan.

Kan man som läsare bortse från det eller man behärskar den händiga tekniken ”skumläsa” så är boken trots allt rätt underhållande på det där bedårande hjärndöda sättet. Jag garanterar att den emellanåt rätt fyndiga dialogen och de roliga blinkningarna till det existerande Hollywood och dess filmer på intet sätt kommer att vara i vägen för en bekymmerslös och ansträngningsfri litterär resa in i lala-land.
(Rebecca)



  • Kommentarer(0)//www.pimpaminhylla.se/#post1

Dixie Cash - Best seller?

VuxenSkapad av Rebecca 25 jun, 2009 15:56
HAR MARKNADEN SÅ DÅLIG SMAK ALLTSÅ?
I sommar har jag haft ett litet mini-läsprojekt. En kollega köpte på sin USA-resa in lite böcker till skolan och bad mig läsa några för att ge min åsikt om dem. Jag har skjutit på det och skjutit på det... Men nu så tröttnade jag på att damma böckerna och la mig i soffan och öppnade första boken. Återkommer med åsikter om resten när jag väl, i sann masochistisk anda, har plågat mig igenom dem! :)

Andra böcker i Best Seller?:
Stephanie Gayle - My summer of southern discomfort
Meg Cabot - She went all the way

_____________________________________________________

2009-06-20
Cash, Dixie – Don’t make me choose between you and my shoes
[***]

Boken utger sig för att vara en humoristisk deckare där detektiv-duon Debbie Sue och Edwina löser ett mysterium på ett privatdeckarkonvent I New York. Med sig på vägen får de den unga, oerfarna Celina, en PI wannabe. Alla tre är från Texas och New York bjuder på många överraskningar.

Boken är i det fånigaste laget. Den är i princip uppbyggd på fördomar om allt från bakgrunder, hemvist till kön och allt illustreras med hjälp av den ena klichéen efter den andra.
De två tuffa Texaskvinnorna, Debbie Sue och Ed, är slängda i käften men jordnära och vänliga och har aldrig långt till ett skratt vilket förstås borgar för deras hederlighet och fördomsfrihet. Men självfallet har de varsin man, en Texas Ranger soon to be och en fd SEAL, som ska matcha dem och gång på gång påtalas hur beskyddande och manliga deras män är.
Celina, däremot, är ung och oskuldsfylld. Givetvis är hon borttappad och klumpig och säger saker som ”Oh, Gosh” medan hon rodnar klädsamt ner till tårna. Någon man har hon inte men New York är inte sen att bjuda på en i polismannen Matt – världsvan kosmopolit och den sanna gentlemannen. I början är Debbie Sue och Edwina tveksamma mot honom och undrar om han verkligen har rent mjöl i påsen, men alla tvivel om hans goda intention skingras raskt när det uppdagas att även han är en småstadsgrabb som vuxit upp i en hederlig, genomamerikansk hellyllefamilj.

Historien i sig är extremt tunn och egentligen bara en ursäkt, en fondvägg målad i beiga toner, mot vilken huvudpersonerna ska lysa med sin slagkraft och snabba, vitsiga konversation. Tyvärr är de tecknade med allt för grova pennor och skarpa färger för att det ska kännas bekvämt hela vägen.

På det hela taget är det en relativt underhållande bok, om man kan stå ut med en tunn historia, manschauvinism och författarnas förkärlek för slitna uttryck. Det är onekligen fart i boken och en hel del formuleringar var, så väl fyndiga, som roliga. Engelskan var inte särdeles svår och på det hela taget flöt språket lätt.

Två saker tar jag med mig från den här boken, som i övrigt kommer falla bort ur mitt minne väldigt snart, och det är Edwinas svar på frågan om countrymusik verkligen är så populär i Texas. Kärnfullt svarar hon: Is a snake’s ass close to the ground? Vidare svarar hon på frågan om det finns något som hjälper mot P.M.S: P.M.S is tough. I highly recommend G.I.N or R.U.M. Works every T.I.M.E.
(Rebecca)



  • Kommentarer(0)//www.pimpaminhylla.se/#post0
« Föregående