Pimpa min hylla

Pimpa min hylla

.............................................................................

[Böcker] [Film] [Musik] [Recept & Mat] [admin]

.. lite kort om oss ............................................................................................................
PMH är bara en ytterst anspråkslöst blogg. PMH drivs för tillfället av två boknördar - en lärare och bibliotekarie. Gudrun Sjödén, glasögon, sandaler och koftor är här välrepresenterade. PMH är till för alla som vill diskutera litteratur, film och musik och kultur rent allmänt. Vill du delta? Maila oss!
..................................................................................................................... välkomna ..

Malin @pimpaminhylla.se & Rebecca @pimpaminhylla.se

Kroppspanik - fett, lögner och sjukt onödig ångest av Julia Skott

FaktaSkapad av Malin 15 sep, 2013 10:41

Julia Skott gör i sin bok upp med myterna runt vikt med utgångspunkt i dagens mediaklimat. Det gör hon med en diger litteraturlista i ryggen. För mig, som ramlade in i den sk fatshionsfären på nätet för ett par år sedan, är det inte mycket nytt. Men boken är mycket nyttig läsning för alla som tror att tidningarna alltid har rätt och för alla som någon gång sagt ”jag borde inte” eller ”det är bara att lägga om sin livsstil” eller tänkt den fula tanken ”människor som är tjocka får skylla sig själva”. När det gäller just vikt och kroppar så har tidningar och media, av någon outgrundlig anledning, ansetts förmedla just sanningen om vikt - och hälsa också för den delen. Det budskap som med frenesi hamras in skjuter Skott hål på med fakta som ammunition.

Boken är som sagt mycket läsvärd för alla, både tjocka och smala och de mittemellan. Men. Och det menet kommer från djupet av mitt svensklärarhjärta. Men Skott har inte riktigt lyckats lämna bloggvärlden med sin prosa. Och det är lite synd för bokens budskap skyms lite av det något för personliga anslaget och något för skojiga kommentarerna i parentes (det kanske är därifrån jag fått mitt eviga parentesande??). Trots att Skott skriver i sitt tack till medhjälpare att hon gjutit en och annan tår efter en redaktörs hårda rättning hade jag nog gärna sett att redaktören gått fram än hårdare. Det hade texten vunnit på.

Julia Skott har också en blogg som bitvis är mycket rolig och ibland rent lysande: http://juliaskott.wordpress.com/

Den är också värd ett besök!



  • Kommentarer(3)//www.pimpaminhylla.se/#post93

How To Be a Woman - Caitlin Moran

FaktaSkapad av Rebecca 01 sep, 2013 10:44
HOW TO BE A WOMAN av Caitlin Moran
____________________________________
*******/***




Äntligen tog jag mig tid att läsa How To Be a Woman av Caitlin Moran. Den har legat på mitt nattduksbord länge nog. Emellanåt blir man lite trött på sig själv. Varför lät jag den ligga så länge med tanke på hur glad jag blev av att läsa den? Det är grymt uppfriskande att läsa feminister som skriver utan tanke på vad kollektivet ska tänka. Jag vet inte om Moran gör det, men det känns så. Personligen anser jag att den feministiska rörelsen har mycket utrymme och borde kunna låta många olika tankar få finnas samtidigt utan likriktningens tvång.

Låt mig säga det direkt - jag håller inte med Moran om allt hon skriver. Inte på långa vägar, men Moran är den första att säga att det gör absolut ingenting. När det gäller grunden så står vi på samma sida och det är det som räknas. Vi behöver inte sjunga Kumbaya tillsammans. Moran har ett ett enkel test för att avgöra om man som kvinna är feminist. Två frågor man behöver svara på.

1. Har du en vagina?
2. Vill du bestämma över din vagina?

Svarar du ja på båda de frågorna bör du ställa dig på en stol och skrika högt så hela världen hör dig: JAG ÄR EN FEMINIST!

Moran skriver

"Because we need to reclaim the word 'feminism'. We need the word 'feminism' back real bad. When statistics come in saying that only 29 per cent of American women would describe themselves as feminism - and only 42 per cent of British women - I used to think, What do you think feminism IS, ladies? What part of 'liberation for women' is not for you? Is it freedom to vote? The right not to be owned by tha man you marry? The campaign for equal pay? 'Vogue' by Madonna? Jeans? Did all that good shit GET ON YOUR NERVES? Or were you just DRUNK AT THE TIME OF SURVEY?"

Caitlin Morans bok How To Be a Woman är ett stort, fett BULLSHIT i en tid av backlash när ordet feminism används som ett skällsord, när kvinnor själva inte vågar stå upp för sina rättigheter och när vissa falanger av män sprider antifeminism och kvinnohat i olika media.

Moran har ett test att använda, när man i stundens hetta behöver avgöra om man blivit utsatt för något sexistiskt. Det är väldigt enkelt och resulterar ofta nog i ett BS!

"Are the men doing it? Are the men worrying about this as well? Is this taking up the men's time? Are the men told not to do this, as 'letting the side down'? Are the men having to write bloody books about this exasperating, retarded, time-wasting bullshit? Is this making Jeremy Clarkson feel insecure?"

Precis som mig, kommer du antagligen inte hålla med Caitlin Moran om allt hon tycker eller skriver, men det gör inget. Läs boken, låt dig smittas av entusiasmen, glädjen, vreden och kämparglöden och ställ dig på en stol och skrik högt du med:

JAG ÄR EN FEMINIST!

(Rebecca)


.oOo.oOo.oOo.oOo.oOo.oOo.oOo.oOo.oOo.oOo.

Titel: How To Be a Woman
Författare: Caitlin Moran
ISBN: 978-0-09194-074-4
Förlag: Random House
Sidor: 312 s.

Första mening: Here I am, on my 13th birthday.

Betyg: 7/10

  • Kommentarer(0)//www.pimpaminhylla.se/#post88

Högerna svarta bok

FaktaSkapad av Rebecca 12 apr, 2011 20:39
HÖGERNS SVARTA BOK
__________________________________________________________________
Åsa Linderborg, Daniel Suhonen, Kristofer Flensmarck, Jan-Erik Pettersson, Kajsa Ekis Ekman




Under våren måste man som svensk levt helt i en bubbla om man kunnat undgå allt snack om sjukpenning, utförsäkringar och nyfattigdom. Man måste nog ha varit politiskt högervriden för att ha missat att missnöjet inte längre sjuder utan hotar att koka över i svenska städer runt om i Sverige.

En god vän, starkt engagerad politiskt och föga tystlåten förde en diskussion på sin FB-sida nyligen och i diskussionen poängterades det hela tiden att frågan var opolitisk och att folk från alla politiska partier var upprörda och kände ilska.

På FB förs också en kampanj, Påskupproret, där det också påpekas hela tiden att upproret är opolitiskt och alla eventuella försök till partipolitiska inlägg inte ses med blida ögon. På sätt och vis är det väl rimligt. För förändringar behövs en bred bas och ett stort folkligt stöd. För att uppnå det vill upphovskvinnor bakom olika projekt inte alienera eventuellt positiva deltagare. Jag förstår tänket och kan delvis sympatisera med det. Som Paulus lär ha sagt en gång: Vinn först deras hjärta, sen deras själar.

Men, nej! Jag tänker inte hålla med. Jag förbehåller mig rätten till en alternativ åsikt. Allt är politik. Det går inte att komma i från. Om jag betalar 25:- för att åka buss ner till centrum enkel väg eller åker gratis - politik. Om jag betalar 1500:- för min medicin eller 0:- - politik. Om jag har råd välja var jag vill bo och jobba - politik. Om jag äter havregrynsgröt eller oxfilé - politik. Om vi som samhälle tillsammans tar hand om våra sjuka, gamla etc eller om vi anser att alla får ta hand om sig själv bäst de kan och gitter - politik. Om man tror på alla människors lika värde, människorvärdighet och frihet för alla eller om man anser att endast ett fåtal människors värde räknas och att det bestäms utifrån deras lönsamhet eller ärvda förmögenhet - politik. För att citera en av mina stora idoler:





Jag läser Högerns svarta bok och är tacksam att den är en antologi så att ilskan kan kontrolleras. På Bokus. com kan man läsa följande om boken:

För högern är den privata äganderätten alltid viktigare än demokrati, miljö, jämställdhet och solidaritet. Men högern har aldrig behövt göra upp med sin historia.
Högerns svarta bok ställer den svenska högern i skamvrån. För både nya och gamla synder.
Det handlar om en höger som attackerar sjuka och arbetslösa. Som samarbetar med blodiga diktaturer och rasistiska partier. Som säljer ut gemensamma egendomar till vrakpris och som ställer ideologi framför vetenskapliga fakta.


Efter det två inledande kapitlen var jag tvungen att lägga ifrån mig boken, ta mig ett glas vin och försöka andas om jag inte skulle få frustrationsexem över hela kroppen. En tenta hindrar mig från att fortsätta läsa för tillfället, men när jag tömt min hjärna på allt vad Ohm, trefas, Pytagoras sats och Ampere är ska jag fortsätta och jag räknar med att ådra mig minst en mindre hjärnblödning på köpet.

Tills dess lyssnar jag, och njuter, till Afzelius Medan Bomberna Faller där han gör processen kort med det mesta.




I fall någon har missförstått mitt inlägg vill jag bara påpeka att det inte på något enda litet sätt är opolitiskt. Det är i allra högsta grad politiskt! Vi ses när det är dags för revolution, räfst och reduktion.

(Rebecca)


  • Kommentarer(1)//www.pimpaminhylla.se/#post47

Proggiga barnböcker

FaktaSkapad av Rebecca 13 jan, 2011 12:58
HANDBOK I BARNINDOKTRINERING
____________________________________________________________


Detta inlägg är föranlett av ett boktips från en klasskamrat. Han tipsade, visade boken och habegäret växte och växte. Jag vill ha den och jag vill ha den nu! Den lilla youtube-filmen gav starka flashbacks och nostalgiska känslor för en svunnen barndom, som när den gick av stapeln var sällsynt grå och trist i socialrealismens heliga namn. Dock minns jag fnissiga stunder med Mummel....



Första boken Kalle Lind avhandlar i sin bok Proggiga barnböcker är Handbok i barnindoktrinering. Låter det inte bara för underbart härligt?

Ge mig!

(Rebecca)


  • Kommentarer(2)//www.pimpaminhylla.se/#post42

Cesarini & Ericson - Sovjetunionens roliga historier

FaktaSkapad av Rebecca 30 jun, 2009 02:36

VARJE SKÄMT ÄR EN LITEN REVOLUTION
(George Orwell)

________________________________________

Cesarini, David & Ericson, Claes - Sovjetunionens roliga historier
[*******]

Exakt vilket år det var minns jag inte, men en god vän till mig följde med mig till Göteborg och det årets upplaga av Bok- och Biblioteksmässan. Som vanligt började vi målmedvetet för att, ju senare dagen blev, bli allt mer sporadiska i våra nedslag. Inköpet av Cesarinis och Ericsons bok kan tillskrivas två saker: riktningen på vårt politiska engagemang och slumpen.

"Vad är skillnaden på en dollar och en rubel?"
"Ungefär en dollar."

Sovjetunionens sex budord:
1. Tänk inte.
2. Om du tänker, tala inte.
3. Om du talar, skriv inte ner det.
4. Om du skriver ner det, publicera det inte.
5. Om du publicerar det, använd en pseudonym.
6. Om du inte använder en pseudonym, bli inte förvånad.

"Varför reser alltid KGB-sällskap om tre?"
"Därför att en kan läsa och en kan räkna. Och den tredje håller ett vakande öga på dessa dubiösa intellektuella."

Med utgångspunkt i de roliga historier som existerade i Sovjetunionen, framviskade med största säkerhet, och med en mängd med propagandaaffischer så ger de två författarna oss en underhållande historiebeskrivning av en kommunistisk stat... bäst beskriven kanske av ett av skämten i boken:
"Men far, vad exakt är kommunism?"
"Min son, kommunismen är en lång och mödosam vandring från kapitalism till kapitalism."

Boken är så väl ett sorgligt samtidsdokument över en stats kapitala misslyckande som en grymt underhållande beskrivning av den torra humor som trots allt florerade och som är ett bevis på människans okuvlighet.

(Rebecca)

  • Kommentarer(1)//www.pimpaminhylla.se/#post8

Markus Lutteman - El Choko

FaktaSkapad av Rebecca 30 jun, 2009 01:59

EN GRÖNGÖLINGS FACINATION MED KNARKHANDELN...
_____________________________________________________

Lutteman, Markus - El Choko
[*******]

En lördagseftermiddag satt jag och tittade fascinerat på dokumentären Cocaine Cowboys på TV. Under tiden råkade en god vän ringa och när han hörde vad jag gjorde så rekommenderade han omgående en bok: El Choko.

Sanningen är den att även om jag älskar dokumentärer så har jag svårt för just den här typen av litteratur så jag kände mig föga inspirerad att ens kolla upp det. Min vän, en människa jag uppskattar och som jag har stor behållning av, är en person jag inte vill göra besviken och vars omdöme jag litar på så trots min motvilja så beställde jag boken.

För dig som, mot förmodan inte hört talas om bakgrunden till boken, så handlar den om en förvirrad och rätt så desperat ung man, Jonas Andersson, som får ett erbjudande han inte kan motstå - smuggla knark från Peru till Sverige. Självkart åker han fast i tullen (tänk er en bok där han inte gör det!) och får gå en lång tung kamp mot det Peruanska rättväsendet som skiljer sig avsevärt från vårt svenska. Jonas döms till fängelse och ska avtjäna sitt straff på San Pedro, ett fängelse vars like du säkert aldrig hört talas om.

Boken fascinerade mig, mot min vilja. Dels för att Jonas aldrig urskuldar sitt handlande utan är beredd att stå för det han har gjort hela boken rakt igenom, och dels för den enormt intressanta beskrivningen av en värld så totalt olik vår egen verklighet. Kanske var det mest den senare aspekten som fick mig att fortsätta läsa vidare och vidare trots att jag borde göra annat - sova, inte sitta kvar i solen (boken var sällskap på Kreta-semester), äta mat, packa...

Trots mina inledande aversioner måste jag tacka min vän för rekommendationen och jag vill även rekommendera den varmt till andra. Boken är överraskande intressant och intelligent, sitt ämne till trots, och är långt i från den snyfthistoria man skulle kunna vänta sig. Det här är, tack och lov, ingen exposé i snyftande och känslor utan en relativt avskalad och osentimental beskriving av Jonas Anderssons upplevelser. Samtidigt sätt Jonas egna erfarenheter in i ett större sammanhang, vilket för mig i alla fall, gör boken långt mer spännande.

Är du som jag så har jag bara ett ord att att säga: Våga!

(Rebecca)

  • Kommentarer(0)//www.pimpaminhylla.se/#post7