Pimpa min hylla

Pimpa min hylla

.............................................................................

[Böcker] [Film] [Musik] [Recept & Mat] [admin]

.. lite kort om oss ............................................................................................................
PMH är bara en ytterst anspråkslöst blogg. PMH drivs för tillfället av två boknördar - en lärare och bibliotekarie. Gudrun Sjödén, glasögon, sandaler och koftor är här välrepresenterade. PMH är till för alla som vill diskutera litteratur, film och musik och kultur rent allmänt. Vill du delta? Maila oss!
..................................................................................................................... välkomna ..

Malin @pimpaminhylla.se & Rebecca @pimpaminhylla.se

Tusen gånger starkare

Barn & UngdomSkapad av Malin 12 jul, 2009 17:40

Obligatorisk läsning

...borde denna bok, skriven av Christina Herrström, vara för alla unga tonåringar – av båda könen och lärare. Handlingen utspelar sig, som i så många andra ungdomsböcker, i en skola. I centrum i boken, om än inte i handlingen, står Signe 15 år och höstterminen i 9:an har just börjat. Signe är en duktig och tyst flicka, så välkänd av alla men erkänd av få. Hon arbetar snällt på lektionerna, som många andra duktiga och tysta flickor. Kompisar har hon inga och hon pratar sällan med någon i skolan. Men inuti far tankarna desto mer.

En dag börjar en ny flicka i klassen, Saga. Saga har inte lärt sig att rätta in sig i ledet av tysta eller balla flickor. Hon har inte fattat att hon får var tuff, bara hon inte är det mot killarna eller hon får vara tyst och töntig och märkas så lite som möjligt. Visst ja, hon får också vara en hang around till klassens populära tjej, Mimmi. Mimmi som oftast gör sig korkad för att passa in i bilden av den coola tjejen som struntar i skolan men som aldrig försitter ett tillfälle att flirta och gulla med killarna.

I Signes klass dominerar killarna på alla sätt. Lärarna tycker att det är ett problem och uppmanar ständigt tjejerna att ta för sig. När Saga börjar får hon i uppmaning av klassföreståndaren Olle att peppa tjejerna att ta för sig mer. Olle har nämligen märkt att det är något speciellt med Saga. Saga tar Olle på orden men resultatet blir inte vad lärarna, eller killarna i klassen för den delen, förväntar sig.

Christina Herrström har skrivit en svidande vidräkning över skolans misslyckande när det gäller hur skolan behandlar pojkar och flickor. Inte bara skolan förresten, samhället som sådant vilket det också ges exempel på i boken – exempel som är som en snyting för att man vet att exemplen är sannolika och förmodligen så sannolika att de händer, varje dag. Det är knivskarpt och jag, som ser detta i mitt jobb, får ont i magen när jag läser. Precis så här är det. Och jag är så förbannat maktlös många gånger även om jag inte är lika mesig som bokens lärare är (förutom ett litet undantag och givetvis är det undantaget en man). Tyvärr är det i denna bok så, som i så många andra ungdomsböcker, att lärarna framställs som mesiga och inte särskilt sympatiska individer. Det kan göra mig som lärare lätt trött. Ändå är boken så viktig att jag kommer att trycka den i näven på flickorna i min klass under höstterminen. Pojkarna har ännu större behov av att läsa den men det kommer de inte att göra annat än under pistolhot – givetvis.

  • Kommentarer(4)//www.pimpaminhylla.se/#post14