Pimpa min hylla

Pimpa min hylla

.............................................................................

[Böcker] [Film] [Musik] [Recept & Mat] [admin]

.. lite kort om oss ............................................................................................................
PMH är bara en ytterst anspråkslöst blogg. PMH drivs för tillfället av två boknördar - en lärare och bibliotekarie. Gudrun Sjödén, glasögon, sandaler och koftor är här välrepresenterade. PMH är till för alla som vill diskutera litteratur, film och musik och kultur rent allmänt. Vill du delta? Maila oss!
..................................................................................................................... välkomna ..

Malin @pimpaminhylla.se & Rebecca @pimpaminhylla.se

Patricia Wood - best seller?

VuxenSkapad av Rebecca 28 jul, 2009 14:56
HAR MARKNADEN SÅ DÅLIG SMAK ALLTSÅ?
Det känns verkligen bra att kunna avsluta den här lilla miniserien med en bok som jag verkligen fann läsvärd och underhållande (på det bra sättet.) Den sista boken jag hade i högen av böcker jag läser åt en kollega heter Lottery och är skriven av Patricia Wood. Wood håller på och utbildar sig för att kunna jobba med människor med olika typer av mentala handikapp vilket antagligen är den bidragande faktorn till att boken känns ytterst trovärdig i all sin enkelhet.

Andra böcker i Best Seller? :
Stephanie Gayle – My summer of Southern Discomfort
Meg Cabot - She went all the way
Dixie Cash - Don't make me choose between you and my shoes


___________________________________________________________
2009-06-27
Wood, Patricia – Lottery
(sv. titel: Lyckligt lottad)
[*******]



I am thirty-two years old and I am not a retard. You have to have an IQ numberless than 75 to be retarded. I read that in Reader’s Digest. I am not. Mine is 76.

Perry L. Crandall är en ung man som är mentalt handikappad och som sådan har han varit en outsider hela sitt liv. Övergiven av sin själviska mamma har Perry vuxit upp tillsammans med sin Gram under små omständigheter, men i en familj fylld av kärlek och omtänksamhet. Gram är en rivig kvinna med många lager skinn på näsan. Aldrig för en sekund tvivlar hon på Perrys egna förmåga och genom hårt arbete utrustar hon honom med det viktigaste sakerna i livet: ord och ett språk, självförtroende och förmåga att älska förbehållslöst. Det är hennes enträgna kamp för sin sonson som gör att Perry är kapabel att ta hand om sig själv när Gram en dag dör.

Gram had a hard time getting Gramp’s Social Security death benefits. I thought it was cool you got a prize for dying, but it was very hard to collect.

Helt ensam är dock inte Perry. Han är begåvad med de två bästa vännerna i världen - Gary som äger affären där Perry jobbar och Keith, en medarbetare som är något av en alkoholiserad, kringströvande slusk. Både Gary och Keith ser Perry för den fantastiska unga man han är och är beredda att hjälpa honom att hitta sin egen väg. Och sen finns ju Cherry förstås…

Keith is older and bigger than me. I do not call him fat because that would not be nice. He cannot help being older. I can always tell how old people are by the songs they like. For example, Gary and Keith like the Beatles, so they are both older than me. Gram likes songs you never hear any more, like “Hungry for Love” by Patsy Cline and “Always” by somebody else who is dead. If songs you like are all by dad people, then you are really old.
I like every kind of music. Keith does not. He goes crazy when Manuel messes with the radio at work.
“Who put this rap crap on? Too much static The reception is shit. Keep it on Oldies but Goodies.” Keith has to change it back with foil and a screwdriver because of the reception. Static is when somebody else plays music you do not like and you change it because of reception.

En dag vinner Perry 12 miljoner dollar på ett lotteri och från att ena dagen ha varit utstött och föraktad blir han över en natt mycket populär och eftertraktad. Särskilt bland sina syskon-kusiner som vädrar möjligheter att enkelt utnyttja Perry och lägga beslag på hans pengar. Med hjälp av sina vänner och med Grams visdomsord ringandes i öronen kämpar Perry nu för sin frihet och rätt att få vara sin egen individ.

I have a toilet, sink , and a shower, but no tub. That is okay. I do not like bathtubs because that is where they put murdered people on TV.

Patricia Wood har skrivit ett mycket finstämt och kärleksfullt porträtt av Perry L. Crandall, L för Lucky, och det är svårt att inte bedåras av honom eller att falla för denna charmiga, roliga och mycket varma berättelse. Wood balanserar sin historia skickligt och undviker de flesta gropar på vägen som en sämre författare oundvikligen skulle trampat snett i. Med några få undantag blir Wood aldrig för sentimental eller för grafisk och boken är dessutom fylld med en härlig humor som ofta lockar till skratt.

Lottery är något för lång och skulle mått bra av en trimmning. Wood lyckas också, som ganska många amerikanska författare inom underhållningsgenren, att komplicera till sin historia onödigt mycket som om hon inte litar på att den har tillräckligt med inneboende drama i sig ändå. En del av persongalleriet är allt för schematiskt tillyxat och allt för svartvitt, men då Wood tecknar ett mycket finstämt och trovärdigt porträtt av Perry är det lätt att förlåta henne de bristerna som boken har.

På det hela taget är Lottery väl värd att lägga sin tid på. Språket är lätt och historien fängslande. Det är en bok som alla kan läsa med behållning, så väl unga som gamla, män som kvinnor. Det är en bok som många borde läsa. De fördomar som Perry möter i sin fiktiva värld existerar i än högre grad i vår verkliga värld. Wood visar med sin bok att har vi vilja och förmåga att se människor för vad de är så kommer vi upptäcka den inneboende kraft som alla besitter och som om den tillåts blomma ut och ges möjligheter att växa och utvecklas bara kan berika vår värld oavsett vilka förutsättningar vi ges vid födseln. Det här är en riktig må-bra-bok när den är som bäst.

(Rebecca)

  • Kommentarer(0)//www.pimpaminhylla.se/#post19