Pimpa min hylla

Pimpa min hylla

.............................................................................

[Böcker] [Film] [Musik] [Recept & Mat] [admin]

.. lite kort om oss ............................................................................................................
PMH är bara en ytterst anspråkslöst blogg. PMH drivs för tillfället av två boknördar - en lärare och bibliotekarie. Gudrun Sjödén, glasögon, sandaler och koftor är här välrepresenterade. PMH är till för alla som vill diskutera litteratur, film och musik och kultur rent allmänt. Vill du delta? Maila oss!
..................................................................................................................... välkomna ..

Malin @pimpaminhylla.se & Rebecca @pimpaminhylla.se

Böckerna är mina vänner

Allmänt lallandeSkapad av Rebecca 25 jan, 2011 14:30
DU SKÖNA NYA VÄRLD
____________________________________________________________

Det var med chock jag hörde pojkvännens ord. Först blev jag bara stum, utan ord, och sen helt tyst. Jag kunde inte riktigt förstå tänket. Här var jag, lyckligt nyinflyttad i hans lilla lägenhet, och redo för ett nytt kapitel och mannen som påstår sig älska mig och känna mig föreslår, på fullaste allvar , att jag kanske, kanske skulle kunna ha några av böckerna i någon låda i källaren. Jag har ju så många ändå...



När chocken väl lagt sig stammade jag fram att det kunde inte alls gå vägen. No way, José! För det första var de få böcker som nu flyttat med mig redan i sig själva ett urval. Min lilla boksamling är bara en liten del av en större boksamling som väntar hemma hos Malin på att jag ska plugga klart. För det andra - böcker i en låda i källaren? Böcker förvaras bara i yttersta nödfall i en låda i källaren. I allra, allra YTTERSTA nödfall.

Utifrån, rent objektivt sett, kanske jag kan förstå pojkvännens invändning. Vi bor litet och har begränsat med utrymme. Kanske en hylla eller två i bokhyllan skulle kunna användas till några av alla de andra sakerna som nu bildar väggarna till gångarna mellan sängen, köket och badrummet? Kanske skulle några av de böcker som väntar på att läsas kunna få en tillfällig rastplats, väl förpackade, i vårt torra och lätt tillgängliga förråd? Kanske?

Men nu är mitt förhållande till böckerna på inget vis objektivt. Jag har, i allra högsta grad ett subjektivt förhållande till mina cellulotiska följeslagare. Mina böcker är mina vänner.



Flytten till pojkvännen innebar bokhylla no. 7. Flickrumshylla i vitt stål och vita hyllor, via trångbodheten med Billy i första lägenheten, till ståndsmässiga biblioteket, mot första egna lägenhetens bantade variant, via egenhändigt byggda hyllan i den lillla ettan, med ett kort stopp i studentrummets magra hyllutbud till den nya underbara, lyckliga hyllan.



Vart jag än går, var jag än bor så finns böckerna där. De är mina ständiga sambos. Glada som ledsna dagar. När som helst på dygnet. Alltid närvarande, alltid tillgängliga. När min tid är oviktig i andras ögon är den alltid dyrbar för mina böcker. En oläst/ouppskattad bok är en meningslös bok. Böcker ska läsas. De vill alltid ha min tid och min uppmärksamhet. De säger aldrig "ska bara", "om en stund" eller "nä, jag har bättre saker för mig". De spelar inte spel, har inga andra vänner eller familj eller ska titta på TV. De ger mig det man aldrig får som vuxen - den villkorslösa kärleken.

Med tanke på mitt rastlösa liv med fler uppbrott och nystarter är det kanske inte konstigt att jag förfasas över att behöva packa ner några böcker. När man lever utan ankare behöver man något att navigera efter. Men kanske är det så att jag har fått ett ankare utan att jag har tänkt på det. Kanske behöver jag inte längre fixpunkter att styra mig rätt. Kanske har pojkvännen rätt? Kanske.

(Rebecca)

  • Kommentarer(2)//www.pimpaminhylla.se/#post43